4. okt, 2017

Hunden

"Här är den vetenskapliga sanningen om din hund
¨Den är vårt äldsta husdjur – men ändå omgiven av myter. Vi träffade etologen Per Jensen efter ett hundföredrag i Studiefrämjandets regi och pratade vargar, flockbeteende och ledarskap. ”Hundvärlden är nedlusad med missförstånd”, säger Jensen.
Pelle Johansson05:00 | 2017-10-03
För 15 000 år sedan domesticerades de första vargarna och hunden blev människans första husdjur. Genforskning har visat att i stort sett samtliga hundar i världen har sitt ursprung hos ett fåtal sydostasiatiska varghonor – men sedan dess har mycket hänt. Undantaget olycksfall i arbetet har hundraser avlats fram på grundval av ett antal karakteristiska egenskaper. Det må vara jakt, skydd, vallning eller sällskap – gemensamt är dock att människan i de allra flesta fall, oavsett ras, premierat egenskaper som kanske inte direkt är avgörande för det område som hunden ska brukas inom.

– Vi har ju inte sparat de opålitliga typerna som biter oss i baken, de som inte fattar vad vi menar när vi säger ”hit”. Tvärt om – de som är lättast att kommunicera med, att styra, har fått lämna avkomma. Vi har försökt skapa det perfekta husdjuret i tusentals år, säger Per Jensen.

Etologi är läran om djurs beteende och anledningen till det. Per Jensen är professor vid Linköpings universitet och har forskat inom området i snart 40 år. I första hand har hans – och de flesta andras – arbete dock fokuserat på andra djur än hundar. Jensen själv har jobbat med grisar och höns, andra forskare med bin eller råttor och möss. Hundar har, trots sin grundmurade status som människans bästa vän, inte ansetts värda forskning.

Artikelbild
BILD: Pär Bäckström | Felaktigt. Forskning visar att fysisk bestraffning vid inlärning ger sämre resultat. OBS: Inga hundar bestraffades vid fototillfället.
Anledningen? Det korta svaret, som Jensen provokativt inleder sin fullbokade föreläsning på Lillan med, är att de helt enkelt är dumma i huvudet.

– Etologer har inte varit så intresserade av hundar, eftersom det traditionella sättet att studera djur är att påverka dem så lite som möjligt. Det där har man försökt med hundar, men det har gått åt skogen. Hundar fungerar inte särskilt bra på egen hand, säger Jensen.

För 15 år sedan hände dock något. Ett flertal högkvalitativa etologiska arbeten med hunden i fokus presenterades. Gemensamt för dem var att man, i strid med all tidigare forskning kring djurs beteenden, nu hade med människor på ett hörn.

– Det var första gången som etologerna insåg att man måste studera hundar i samvaro med människor, det är ju hundarnas specialgrej. Hundar må vara dåliga på vardagsfysik – men när det gäller psykologi, att förstå sig på människor, är de oöverträffade.

Artikelbild
BILD: Pelle Johansson | Professorn. Per Jensen har två dansk-svenska gårdshundar. "Min son hävdar att det är de minst lydiga hundarna i Sverige", säger han.
Hundar förstår inte föremåls påverkan på varandra. En leverpastejmacka som ligger på ett bord kan, i hundens huvud, precis när som helst ramla genom både duk och bordsskiva, så det gäller att sitta under bordet och vakta den noga. Ett koppel som husse håller i kan, i varje given sekund, visa sig bli längre än det någonsin tidigare varit – så det gäller att konstant testa det.

Däremot visar hundar upp egenskaper som inte finns någon annan stans i djurvärlden. Ställd inför ett svårlösligt problem, till exempel en boll som rullat in under en soffa, kommer hunden inte att försöka flytta på soffan. Den kommer inte att hämta en pinne och peta fram bollen.

Artikelbild
BILD: Pär Bäckström | Liknar barn. Hundar är i grunden, lite ouppfostrade, nyfikna och har inte riktigt koll på hur världen fungerar.
Istället ber hunden en människa om hjälp.

– Vi funderar ju ofta på hur mycket varg det finns kvar i hunden. Sanningen är att det knappt är något alls. Vargar är intelligenta och envisa, medan hunden snarare riktar sina ansträngningar på samvaro med människor. Hundar behöver inte hålla reda på hur omvärlden fungerar – eftersom de tar hjälp av oss.

Artikelbild
BILD: Pär Bäckström | Konnektivitetsprincipen. Hundar förstår inte hur fasta föremål påverkar varandra, därför är det svårt att lära sig att gå i koppel. Iris briljerar dock på området. Ibland.
Finns det hundraser som är närmare vargen än andra?

– Nej, inte nu för tiden, det kan man inte säga. Det finns raser som är mer eller mindre självständiga, till exempel en husky jämfört med en boarder collie, men det handlar om egenskaper som premierats i uppfödningen.

Artikelbild
BILD: Pär Bäckström | Oslagbara. "När det gäller psykologi, att läsa av människor, är hundar oöverträffade", säger etologen Per Jensen.
Per Jensen har läst många böcker om hunduppfostran och stör sig på att många tar sin utgångspunkt i flockbeteende, rangordning och hur vargar beter sig.

– All forskning pekar på att hundar snarare är som små barn. Det är en mycket bättre liknelse för relationen mellan ägare och hund än vargflocken, med en dominant ledare. Hunden är i grunden lite ouppfostrad, nyfiken och förstår inte riktigt hur världen fungerar. Alla som haft småbarn känner ju igen den beskrivningen.

Hundar är egentligen mer människor än vargar?

– Absolut. Kolla bara på strykarhundarna utomlands. Om de varit primärt vargar så skulle de ha sprungit till skogs, bildat flockar och jagat hjort. Istället smyger de runt restauranger, tigger mat av människor och äter sopor. De är så intensivt knutna till människor att de inte ens kan slita sig från oss trots att ingen bryr sig om dem.

Per Jensen har också skrivit ett flertal böcker om hundar och hans senaste, Den missförstådda hunden, är på väg ut i boklådorna. Han hävdar att det finns ett flertal åsikter kring hundar och deras känsloliv som slagit rot i vårt medvetande – men som motbevisas fullständigt av forskningen. Forskningen visar till exempel att hundar lär sig känna igen glada ansikten, att de vet att människor visar tänderna när de är nöjda, att de har god tidsuppfattning och faktiskt mår bra av att titta sin husse eller matte djupt i ögonen.

Dessutom går hundars inlärning mycket bättre om de inte bestraffas när de gör fel.

– Dominanstänket har jag kritiserat i många herrans år. Det blir väldigt lätt en fokusering på fysisk interaktion, jag har själv gått på kurser och lärt mig dominera min hund, fysiskt brotta ner den i avsikt att härma det man tror är något slags flockbeteende. Forskningen visar att så fort man börjar använda sig av fysiska bestraffningar i inlärningssammanhang är risken för sämre resultat väldigt stor.

För oss med jakthundar, som lärt oss om tvångsapport, flockledarbeteende och hur man bäst bestraffar en olydig hund – slag på nosen, bett i örat, strypning – låter det ju helt bisarrt att forskning visar att det är felaktigt.

– Jag vet, och det är intressant att det lever kvar så oerhört starkt i just den världen. Hundens lycka är ju att den är så anpassningsbar och lojal, den kan leva med nästan vilken typ av människa som helst. Det där sättet skapar ju fungerande jakthundar – men de kanske kan bli ännu bättre om man tar in de nya aspekterna, säger Jensen.

HUND PER JENSEN"